Stickigt

Säsong

Huka er släkt och vänner - snart är det jul.

Kick-off

Nu finns det ljusgrått shetlandsgarn, ett lätt förbättrat diagram och kompletta uträkningar över hur det hela ska gå till. Bara att köra då!

Jag lyckades också scora en svart allt-i-allogömma hos Stickfrossa i helgen - den passar fint så här i början när 324 maskor resår bara håller på och håller på.

Turist

Delsboärmen firade Halloween på utställningen Dalí Dalí. På vägen dit fick ärmen se Stockholms slott och andra flanörer fick se 1 styck sticktant fota sitt handarbete med armen i vädret på ett underligt sätt. Sticktanten kan konstatera att mängden WIP:s har betydelse för hur roligt eller motigt det är att knåpa Delsbo. De 15 centimetrarna oflytsstickning är nu avklarade som genom magi. Det tog bara en vecka eller så. På tunnelbanan hinner man kanske två varv och gör man det flera gånger blir det en bit till slut. Jag fick flera tips om hur stickandet skulle gå bättre och om hur ofta man ska binda garnet under de bårder som syns bäst på bilden. Under mycket besvär har jag nu försökt binda garnet i snygga diagonala mönster som följer de svarta konturerna. Det ser hyggligt bra ut, vilket som vanligt räcker bra för mig.

Fem år sedan sist

Om jag nu ska använda gammelmediet Filofax vill jag gärna att den ska vara Egen. Prickig blev den denna gång. Stolt och nöjd är jag.

2010 års stickstämma är inskriven.

En kvar

Och så kom det sig att jag bara har en stickning igång. En. Det händer ibland, men det brukar bli ytterst kortvarigt.

Den jag har igång är Delsbotröjan från 2008. Senast jag stickade på den var på Teneriffa i vintras. Sedan fick den åka med till Tällberg i våras också och bli inspekterad av prettostickaren A. Inte en maska sedan dess.

Så: vad göra nu? Återuppta? Börja på fler julstickningar?

Festväst - en lägesrapport

Se vad kombinationen VAB-dag, flera usla TV-kvällar, The Lost Symbol i öronen och korta varv kan göra: stickandet av festvästen är gjort! Det är gjort!

Osannolikt men sant.

Återstår:

1. Filta eländet så att det krymper till rätt mått (MWAHAHAHAHA)
2. Brodera vackert så att det blir som på bilden (MWAHAHAHAHA i all evighet.)

FO

Min unge tar så fina kort. Vissa har skärpa, andra inte. Somliga bilder lutar, somliga inte. Man får inte vara så noga.

Detta är Liesl som jag invigde igår, (det är mer än vad Kalas har fått vara med om.)

Ysolda Teague bjuder på en mängd varianter i detta väldigt trevliga mönster. Det var meningen att detta skulle bli en vitt urringad variant utan ärmar. Jag tycker nog att ärmarna framträder väldigt tydligt såhär efteråt. Fast det blev rätt bra.

Jaja, detta är i alla fall Plötulopi som man blir väldigt snäll av att sticka med. Och särskilt grovt spetsmönster kan rekommenderas.

Mera Charles Ryder

Photoshop vore ju bra att ha, men Paint kan man också leka med. Här är en 18 maskor bred provlapp som jag knårpade fram igår samtidigt som jag snorade järnet. 

Jag tror jag sover på saken.

Provlappar är bra

Jag började provsticka mitt tänkta diagram till slipovern Charles Ryder. Det är bra med provlappar, då ser man vad som inte fungerar i ett mönster. (Förutom att man får reda på masktätheten och det där.)

Följande är fel:

• Bakgrundsfärgen är för mörk. Jag gillar mörkgrått, men här blir det Fel.
• För lite grönt
• För rörigt i mitten på bården

Förslag till lösningar:

• Byt tillbaka till den ursprungliga ljusgrå bottenfärgen
• Byt den gröna Granny Smith mot den gulgröna Chartreuse (Hörs ju redan på namnet att det blir bättre)
• Invertera tillbaka diagrammet så att stjärnan är helvit och bottenfärgen växlar mellan ljusgrå och Chartreuse.
• Utöka eventuellt de fem gröna varven till sju.

Återkommer i ärendet.

Ännu mera klassiker

Så klart att jag skulle äga dessa också. Ofrånkomligt, om man säger. Speciellt glad är jag just nu för Ann-Mari Nilssons bok med rekorderliga basmönster i. Fingervantar i Visjö coming up...