« March 2008 | Main | May 2008 »
Jag stickar Jóhanna Maria ur Stickat från Norden. Nu är ett hekto använt av mitt 1-trådiga Sirri från Färöarna. Och det är ju massor kvar att sticka. Törs jag hoppas på en stor sjal i alla fall?
Jag har haft anledning att fundera över vilken som är min bästa stickbok. En-bok-för-vistelse-på-öde-ö-för-evigt tänker jag då. På den frågan finns det bara ett svar: Vibeke Lind och Sticka efter gamla nordiska mönster.
Sorry, Debbie och Teva, ni är bra, men inte allra bäst.
I Vibekes bok finns tillräckligt med grundmönster för ett livs stickning, bilder på apcoola färöiska slynglar och har man bara tillräckligt med stickigt garn så är det bara att köra på.
Idag har jag varit på studiebesök på Skansens klädkammare. Först syns en femtedel av knapp- och bandlagret. (Vad skulle hända om man släppte lös spedetröjskurserna här?) Sedan flimrade dräkterna förbi. I kylrummet fanns 1700 kompletta dräkter. Herreguvd, vad skulle man fota? Allt? Inget? Min nyinköpta kamera klarade ut det åt mig. Jag hade förträngt att jag ännu inte köpt större minneskort. Den rymmer bara 30 bilder. Kanske lika bra det, men då missade jag en finfin Bohuströja på slutet med ok i blått, grönt och brunt, kan ha varit en Scilla, men vad vet jag? Vi fastnade hos dräkterna, men sista kvarten blev det stickat. Det var då det blev laddat. Så mycket Delsbo. Så mycket rött och grönt. Så många fina detaljer att fota.
Bilder: 1. Sömmerskornas lager, 2. Livstycke, detalj. Årstad, 3. Kjolar, detalj. Skedevi, 4. Klänning, detalj. Vingåker, 5. Uppladdning inför stickat-visningen, 6. Såklart man ska fodra sina plagg, 7. Såklart man ska virka galna kanter på sina kjolar!
Jag såg den inte komma. Plötsligt var den bara här. Den bruna perioden. Jag stickar på två bruna saker samtidigt, efter ett helt stickarliv kemiskt fritt från brunt. Dessutom är den lilla bruna slipovern samma färg som färösjalen. Samma färg. Jag såg det inte komma.
På färösjalen stickar jag på tunnelbanan, just nu med Anne Holt i öronen. Jag stickar inte så värst mycket fel, bara ibland.Men snart blir diagrammet lite värre.
Slipovern gjorde halt i vintras efter 1 nystan när jag insåg att jag hittat på alla längdmått och faktiskt borde kolla med andra riktiga slipovrar hur djupt ett fint ärmhål är. Det gjorde jag. Veste Everest - check. Honeycomb - check. Det var förresten Knittys vårnummer och de extremt lockande bilderna på Honeycomb som fick mig att ta fram Brun igen. Festligt. Jag är inte precis Small som hon. Ingenstans faktiskt.
Det här blir inte en dubbelstickad grytlapp i supertjockt bomullsgarn.
Det här blir inte en mudd med Lingonkvistmotiv från Gotland.
Det är lite rörigt på garnfronten hemma. Jag försökte råda bot på det hela genom en inventering och omsortering av det hele. Det var skoj. Man fick ludd i näsan. Familjen undrar om det verkligen var en prioriterad arbetsuppgift. Men vad vet dom? Samtidigt lyssnade jag på episod 62 av Cast on, där Mz Dayne talar sig varm för resande och stickning. Allt detta garn öppnar för lysande utsikter under sommarens semester, som nu börjar ta form. Följande ingredienser kan urskiljas än så länge:
När jag röjde som värst i lådorna hittade jag blandat grejs sedan flera år tillbaka. Vem har fört in detta i mitt hem? Är inte stickning en prydlig och trevlig och estetisk sport? Jag blev mörkrädd. Högen finns INTE längre.
