Stickigt

Mojo

Jag letar efter en lagom fin, lagom stor och lagom intressant sjalstickning att ta med på kommande resor. Fantastiskt roligt! Det var länge sedan jag lät Ravelry gå varm på det här tidsuppslukande sättet. Jag provade att sticka lite på Sugared violets av Rose Beck, men den var lite för tråkig. Kan också ha haft något med det halkiga garnet Semilla extra fino att göra. Som ni vet går halkigt garn bort.

Nu lutar det åt Flukra av Gudrun Johnston istället. Den börjar med en försvarlig mängd rätstickning, men hellre det än den släta varianten. Men fortfarande samma garn.

Allra helst vill jag äntligen slå till på den där danska bindsjalen, men jag har inte tillräckligt mycket stash till den. Som inte är grått.

[Äh, var jag verklig nu? Since when är det ett problem?]

Som bonus gör jag som 13 000 andra stickare och klurar på Veera Välimäkis Color affection. Visjö, Kauni, Tuna, shetlandsrester - oändliga möjligheter öppnar sig. Dödergök-färger eller bibblosobra? Man kan ha värre saker att fundera på.

Kyla

När vintern äntligen smäller till kan man agera som en stickare;

1. Kallt = allt stickat du äger ska på. Genast.

2. Kallt = otäckt. Bäst att drömma sig bort till sommar och resor och bäst av allt: resestickning. Kan man tänka sig en sjal på tågluffen i Centraleuropa?

Jag gör båda.

Inspirationen rinner till

Den brukar göra det samtidigt som något eller flera saker blir färdiga. Här är ett par sega vantar som bara legat och legat utan omsorg månadsvis i sträck. Efter en tur till Tallinn var nästan hela vante 2 klar. Sedan tog tummarna ungefär lika lång tid som resten.

Igår släpade jag fram kassen med bingebitarna i och sydde sidsömmarna på jackan/kappan. Det hade jag ju tänkt för jullovet. Men då tror jag att jag hakar på Stickas mysteriestickning Merry istället.

Och inspirationen svirrar runt i huvudet och jag tänker ömsom på Heidi Kirrmaiers Snowbird [Ravelrylänk], ömsom på ett par riktigt stiliga tvåfärgat mönsterstickade koftor från Twist collective: Rosalia och Kiyomi och så tänker jag på att korsa allihop och förstås ta diagrammen från Jakob Kulle istället. Svirr.

November

Jag gjorde färdigt min nya färgglada vintermössa och det känns ju bra. Men att blocka med tallrik är inte alltid toppen. (Kan också vara Kaj Francks fel.) Nu behövs en kärleksfull omgång med ångstrykjärnet för att mösskanten ska uppföra sig och fint minimalt baskerhäng uppstå.

Jag började på den här för att få tillbaka min stickmojo. Det fungerade i flera dagar. Annars sliter jag med ett par evighetsvantar. Jag stickar och stickar och de tar bara inte slut. (Kan också vara att jag ljuger och att jag faktiskt inte stickar alls.)

När jag inte petar med vantar så hallucinerar jag om Finished Objects. Många finished objects. Total omstart på Ravelry eller så. Mina pågående projekt är ju så ohyggligt mångåriga så jag orkar inte ens blogga om dem. Men projektstart 2007 och 2008 är rätt mastigt. Tur då att Harry Hedgren i Malung har skickat hem 10 + 10 dm ylletyg till mig i olika röda färger att välja på så att projektet-som-börjar-på-D faktiskt kan monteras nu.

 

Att göra

• En röd och vit Selbu modern
• Grå benvärmare
• Röd cowl i Vålberg
• Tvåändsstickade fingervantar

Oväntade planer

 Här vet jag inte riktigt vad som hände. På stickstämmans marknadskväll tyckte jag att jag skulle investera i Wålstedts z-tvinnade garner, till inte bara ett utan två par vantar. Okeeej.

Det Bodaröda är extra tunt och ska bli fingervantar. Det turkosa är av normal tjocklek och bara måste bli ett par till tumvantar med krus på. De ljust grå jag under stor möda förfärdigade 2007 är favoriter, men lite färglösa vissa dagar.

Och under det hela följde ett strumphäfte från Rauma med hem. Knästrumpor till norska bunader har jag visst brist på också.

Nytt

Jag har ett sidoprojekt att klura på tillsammans med mina stickvänner. Min andel består hittills av två par vantar. Idéerna finns i huvudet och på papper och som excelark och när tid finns försöker jag omsätta dem i praktiken.

Den här vantmudden stickade jag någon melodifestivalkväll häromveckan. Inspirationen kommer från det berömda besöket på Skansens klädkammare för flera år sedan och framförallt från vävda dräkttyger. Färgerna funkar sådär, men resåren lägger jag ner. Det får bli slätstickning i alla fall. Bara att hacka i sig för mig som gillar vantar med mudd. 

Att göra 16

Nej, nu får det vara alldeles tillräckligt med grå mössor. En röd vill jag ha. Om Påse inte skulle vara rolig nog, kanske en Selbu modern gör susen?

Drömtröjorna

Om jag har en drömtröja? Jo tack.

En Korsnäströja

Såklart. Det är ju bara det där med att när använder man den? När ska man stajla med den?
Och passformen! Stora kulturtanter behöver inga box-shaped sweaters överhuvudtaget.

Innsvinget jakke med broderi / Kari Haugen

Går inte att glömma bort. Häromdagen fick jag faktiskt en vision av den bästa färgställningen. Inspirationen kom från she who shall not be named. Varför krångla? Svart, grått, broderier i folkliga färger, troligen exakt hur fint som helst. Men så var det ju det där med passformen och storleken. Finns det något som talar för att jag fixar att räkna om och räkna större?
Jodå, jag är bättre på att sticka nu än för fem år sedan. Och hybris har jag fortfarande.

Cabled riding jacket / Teva Durham [Ravelrylänk]

Jag drömmer mardrömmar om att swatcha till den här. Det kommer aldrig att gå bara.

Double twist princess seam jacket / Teva Durham [Ravelrylänk]

En riktig Teva-produkt. Obegriplig beskrivning, obegripligt strukturmönster, garn som inte finns längre, skitful sample. Men sådan potential. Jag kan inte glömma den heller.

Arangenser [Ravelrylänk]

Garn - check. Bok - check. Stickor - check. Törs inte börja. Kommer inte att passa. Garnet kommer att ta slut. Jag kommer att bli olycklig. Kvoten aptjocka tröjor hemma är förresten full.

En Delsbotröja

Hoppsan. Ett WIP minsann.

Bingekappa

Men vi kanske inte behöver vältra oss i hur det går med det.

.

 

Att göra 15

  Suktar efter Märta ur Northern knits.