
Festväst från Anundsjö, ett färgsprakande folkloristiskt om inte underverk, så åtminstone glädjespridare.
Så bra det kunde blivit. Så extremt tråkigt det är för tillfället.
Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag såpat skiten och gnuggat i omväxlande varmt och kallt vatten. Mellan gångerna ligger skräpet i badrummet bland junket och väntar på nästa gång jag ska orka. Så vitt jag kommer ihåg är nu längden och bredden på den lilla västen OK.
(För att det hela skulle gå något snabbare ingick även ett egenkonstruerat moment med att repa upp axelsömmarna och kapa 5 cm av "axelbanden" och sedan sticka ihop det hela igen.)
Detta återstår: Stickigtredaktionens allvarliga ärmhålsneuros som yttrar sig i allergi mot flaxande ärmhål. (Se t.ex. Deep V Argyle vest-traumat)
Då kan man tycka att Stickigtredaktionen ska låta bli små västar utan någon som helst kant vid ärmhålen. Ja, det kan man tycka, men man kan också tjurigt försöka lösa det hela.
Följande lösningar står till buds:
- Mera såpa, mera gnugga, mera handfat, mera varmt och kallt vatten. Jippi.
- Sticka en jämra kant då. I-cord eller nåt. Eller 1 v och sedan maska av. Problem: Det finns oerhört lite av garnet kvar. Och så är kanten väldigt filtad redan.
- Fodra innerkanten på ärmhålen med trevligt tyg så att kanten hålls in och inte flaxar så väldigt fult. Problem: Sy? What?
- Kombination av 1 + 3
- Elda upp skiten