Jag gick och bröt benet två dagar in på OS. Det var en ny upplevelse, som jag inte kan rekommendera. Hädanefter är det broddar som gäller.
Men som tur var hade jag valt det perfekta OSstickprojektet för benbrott och sjukhusvistelse. Litet, enfärgat men komplicerat. Kul som räcker länge. Och litet så att man orkar mellan vårdinsatserna/tupplurarna. Stickbelysningen på Södersjukhuset fungerade utmärkt.
Nu har jag bara 5-6 varv kvar på den andra mudden och sedan hela två dagar att pynta på. Frågan är om familjemedlemmarna/vårdteamet ska lyckas hitta de ställen där jag gömt tygbitar som är bra att ha? Smaragdgrönt thaisiden från en balklänning jag vuxit ur, småblommig bomull från ett kuddöverdrag jag sydde på ungdomsgården 1979 etc. etc. Det är värt ett försök i alla fall.