Stickigt

Lågintensivt och ofokuserat

...Jo, men jag knåpar visst vidare. Det går bara inte så himla fort. Och inte blir det klart heller. Här är till exempel en Malabrigomössa till H från i vintras. Den är klar nu. Förutom Leonardoturtlen som måste vara på. Och det ska visst bli 25 grader varmt i veckan?

Istället för att slutföra Brier beställde jag slutligen stickor 6 från Helylle och stickade om resårerna på Wålstedts plain polo i veckan. Den blev aldrig blockad när det begav sig och jag tänkte det var bäst att göra ändringarna innan jag kommer till skott. För jag var så ivrig att göra färdigt i vintras att jag stickade allt på samma stickstorlek - och dessutom struntade jag i att ringa ur halsen - och dessutom stickade jag inte polokragen tillräckligt hög. Nu fixar jag allt detta. Men det kräver många pauser. En enkilos tröja är rätt tung att vrida runt, runt i knät. Och att halvligga i soffan och lite snett kolla på tv är inte att rekommendera. Så jag har lite ont nu.

Nu har jag bara ärmkullarna kvar på Brier. Då slutar jag såklart sticka lika flitigt. För så funkar det ju? Till mina religiösa upplevelser i ämnet fogar jag mitt infall att beställa inte bara ett, utan två extra nystan från Seattle. Det behövdes. Och snygga knappar har jag.

Årets sista FO

Saker jag borde göra:

• Sminka mig. Ordentligt.
• Stoppa rejält med hårprodukter i min s.k. "frisyr".
• Putsa skorna.
• Stryka partypaltan.
• Stryka barnets partypaltor.
• Dricka mycket vatten.
• Lyssna på Aretha Franklin.

Saker jag gör istället:

• Bloggar.
• Tvingar KM ta foton på ny bastuvarm tröja.
• Sätter på Tummen och tummens mamma åt battingen.
• Äter pralinrester.
• Tittar på klockan.

Mycket Grönt

Orcherna vrålar i timtal på tv:n och stjärnorna gnistra och glimma. Stickmamman proppar käften full av kolor i olika smaker och stickar och stickar på det gröna monstret från Dalarna. Garnet räcker. Oh, vad det räcker. Det räcker till knäna.

Rapport

Här är vantarna jag klagade så på i förra posten. De blev klara. Jag har haft dem på mig. De är varma. Muddarna är för lösa, annars är de finfina. Allt jag klagade på förut är kvar. Dessutom har jag maskat av tummarna på varsitt sätt. Ni vet , när man glömmer/skiter i att räkna vilken sticka som är nummer 1. Jag låter allt sitta kvar som en lärdom. Och som ett minne.

Jag blev lite nöjd när jag kom på hur jag ska betrakta vantarna. Nämligen som ett minne från en maxat kaotisk tid i mitt jobbliv när jag dag och natt funderat på om jag ska söka ett jobb eller inte. Det skulle jag. Slut prat.

Sedan lyckades jag åstadkomma pyttesmå julstickningar också. Mer om dessa efter julafton.

Här kommer ett till tydligt minne från juletid 2006. Ser ni vad bekymrad jag ser ut, otroligt bekymrad. Jag försöker utplåna mina bekymmer med slätstickning i Wålstedts prima gröna garn. Bilden är från i måndags. Låt mig bara säga att tröjan är mycket större nu. Jag funderar på att kalla den Hulken.

För övrigt syns bibblomorsa 2:s Deep V nu också på Eunnys sajt. Man kan konstatera att Bibblomorsor Inte Bjuder På Byst. Om bibblomorsa 2 kunde vara Modesty B. skulle hon vara det. Cleavage = dåligt. Polo = bra.

Grönt och fint

När min vanliga stickning äger rum på stickor 2,5 händer det att jag får ont i händerna. Då behöver jag andra stickningar att växla om med. Jag swatchar för Hugos Weasley, Marias kavaj och så lyckades jag börja på Wålstedts plain polo igen, som jag skrivit om förut. Jag har 9 hg härligt tjockt stickgarn från Wålstedts. Men frågan är om det räcker till en schysst slätstickad tröja. Det är inte mycket kvar på den första härvan när jag nu har stickat ca 10 cm uppifrån och ned. Jag kör lite till så får jag se. Ursprungligen var min plan att göra Lace leaf pullover i detta garn. Sedan ändrade jag mig till Diagonal twist princess seam jacket. (Designern bakom allt detta är såklart Teva Durham.)

Men nu är jag övertygad att detta glansiga långfibriga garn ska synas i ett oerhört enkelt plagg. Inget trams. Hej slätstickningsträsket.

Det enkla är det sköna

1. När jag skrev min årskrönika häromdagen blev jag sugen att klämma lite på det gröna lyxgarnet jag fick tag i på Wålstedts förra året.
2. Den 1 januari publicerade DN en söndagsbilaga med en bild på en teaterregissör vid namn Alexander Mörk-Eidem. På bilden har han på sig världens snyggaste slätstickade polotröja i tjockt grönt garn.
3. Det stickade plagg jag använt mest förra året är Tröja Ribb. Den ser inte ut alls.

Alltså: Säg hej till en Top-down raglan de luxe. (Det rosa är skräpgarn. Calmer.)

--------------------------

Uppdatering: Nästa gång jag tänker impulsstarta en ny stickning efter kl. 22 en lördagkväll tänker jag först plocka fram det lilla måttet som man mäter stickors diameter med. Sedan tänker jag tvångsmäta alla stickor jag tänkt använda flera gånger. Det är inte så att man automatiskt kan skilja på stickor 5,5 och 7 bara för att man stickat i 29 år. Nej, så är det inte.

Även denna stickning väntar tyvärr på nya redskap i rätt diameter innan den kan komma igång. Tur att jag har några varv kvar på del 5 av Hjärtehemligt att ta mig för.