Så blev den klar till slut, och invigd också. Här följer ett ohämmat blablabla:ande om mitt evighetsprojekt.
I mitt tidigare stickarliv (på 90-talet) stickade jag nästan bara mönsterstickade saker på längden och på tvären. Och Karisma, Karisma, Karisma. Det här var ett försök att
- kopiera något stiligt ur en bok
- sticka något mer komplicerat än nedhasade ärmar
På hösten 1999 lade jag upp och satte igång. Jag var rätt ivrig så jag funderade nästan ingenting på hur det hela skulle gå till efter det att jag räknat ut maskantalet. Naturligtvis baserat på en provlapp som jag stickade fram och tillbaka.
Under det att jag stickat på Ovanåker har jag lärt mig en del, ofta av andra sidoprojekt jag hållit på med samtidigt.
- När man placerar ut mönster på en stickad yta spelar det roll var man gör det. Hur ser rapporterna ut på höjden? Hur långt ska plagget vara? Ska de allra snyggaste motiven hamna strategiskt där de syns mest? Hur ska man ordna i sidorna så att man inte måste anpassa maskantalet efter mönsterrapporternas bredd? (Eller det kan man ju göra, men när rapporterna är breeda ska man ha tur i så fall.) Några av frågorna kan man lösa innan man börjar om man är lite långsiktig och strategisk. Jag löste bara den sista frågan. Jag stickade ett avvikande lodrätt mönster i sidorna som en revär.
- Det är bra om man lär sig ett snabbt sätt att sticka tvåfärgat på, antingen med bägge garnerna i en hand eller med färgerna i varsin hand. Använd samma teknik hela arbetet. Själv hade jag stickat halva bålen med min helt förkastliga byt-garn-på-pekfingret-hela-tiden-teknik innan jag lärde mig en ny. Jag blev tvungen att fortsätta på samma sätt som tidigare. Hade jag bytt hade det synts.
- När man stickar runt och tänker klippa upp det hela - se till att sömsmånen är hyfsat stor. Tre maskor är lite tunt tycker jag nog. ;) Tänk också på hur de 2-3 maskorna närmast den tänkta kanten stickas. Jag har av någon sjuk anledning bundit garnet extra ofta just där. Det gröna lyser igenom extra mycket just vid knäppkanten. Varför gjorde jag så?
- Tumregel för kragar: Lägg upp lika många maskor som för bakstycket.
- Det är aldrig för sent att återuppta en stickning som lagts åt sidan.
Hårda fakta finns i fotoalbumet FO:s 2005.
Egentligen är kommentarer överflödiga, men din Ovanåker är fantastiskt snygg!!! Gillar kragen!
Posted by: Maria | March 27, 2005 at 10:01
Ovanåker är bara sååå fantastisk!! Kragen gillar jag skarp.
Posted by: Sanna | March 27, 2005 at 16:28
Fantastisk! Vakkert!
Den burde du skrive ned og sende til Knitty!
Gratulerer.
Posted by: Strikkelise | March 28, 2005 at 23:13