Stickigt

Blogguppehåll

Man skall icke trotsa sina sjukdomar och bege sig på garnjakt. Det är dåligt. Man blir straffad. Nu är jag ännu sjukare än i lördags.

Detta är läget för Wittgenstein inför Teneriffatrippen imorgon. Äntligen dags för en OXO-bård! Jag har med mig mer garn och stickningar än kläder. Fair Islen och så OS-stickningen Tweedie (mycket garn till Tweedie) och så en flygplansstickning som jag hoppas passerar säkerhetskontrollen. St 10 i bambu och så Färgkrafthärvan från Dalarnaresan. Det blir en liten halstrasa.

Roliga grejer:

• Jag kom med på Stickstämman i Hemse.
• Håll ögonen öppna. I Metro kommer inom kort en väsentlig artikel.

Knitting content

När jag insåg att jag hade fyra provstickningar igång och starkt övervägde att sticka ytterligare en provlapp för ytterligare ett projekt förstod jag att det fick vara nog nu. Slut med snack, dags för verkstad.

Stickor 2, vitt garn. 320 maskor, inte vrida. Sticka på. Det är kul, jag är igång, jag har redan åstadkommit 4500 maskor. Jajamensan.

En studie i skräck

Ett nytt stickår. Ack, så löftesrikt.

Dags för nya stickningar och löften som ska infrias. Fair Isle 2005 ska nu bli av. (Daterat projektnamn bara – mental anteckning: måste byta namn. ”Wittgenstein” ligger bra till.)

En sen morgon 1 januari: nådde fram till stickorna först till Ivanhoe (bilden grynig pga snöväder) eller motsvarande. Det kan ha varit den dubbade HP1 (en av mina bästa julklappar någonsin till avkomman) (minnet suddigt). Är dock tapper. Tunna stickor, djävulska handritade diagram. Alla färger på. Började med corrugated rib – mitt expertområde känt från Rosedale. Utvecklade snabbt blomkålspekfinger. Tydligen en vanlig åkomma vid mönsterstickning på korta rundstickor.

Fyra dygn senare: en provtub. En enorm provtub. Första snutten är med stickor 3,25. Andra snutten 2,5. Jag skulle gärna använt 3,25 och haft en stickfasthet på 29 m per 10 cm – det är väl helt OK?

Men då träder mitt bokstavstrogna jag in. Ann Feitelson är en sträng j-el (vem är hon ejenklen – ordförande i de rättrådiga FI-stickarnas polisiära organ?) och påbjuder exakt det maskantal som går åt till ett jämnt antal mönsterrapporter. Det bokstavstrogna jaget har valt mönsterrapporter som är 36 m breda. (Det bokstavstrogna jaget blir surt men vill inte byta ut dem mot några andra jämra beiga bårder. Aldrig. Detta trots att hon i ena näven har en stödartikel författad av Meg Swansen hur man lämpligen gör i sidorna vid sådana tillfällen.) Det bokstavstrogna jaget inser att det krävs 360 maskor J&S jumperweight för att komma ner i en schysst tröjomkrets.

Stickor 2,5 ger 35 m per 10 cm. Tur att KM inte är biffig.
Det bokstavstrogna jaget inser vad ödet Ann Feitelson har bestämt och beställer nya Addi i rätta dimensioner. Ska man sticka i åratal ska det vara bra stickor.

Fortsättning följer.

Pågående aktiviteter

Julisarna är klara. Bilder är tagna. Paketen är inslagna. Fotoalbumen uppdateras vilken juldag som helst nu. Jag kom i virktagen när min pojk bad så snällt, så en limegul venlig drage håller jag på med. Kropp och ben är klara, sen blev det väldigt noga vilka färger som var tillåtna och inte på vingar och så, så den vilar lite medan moderskapet julhetsar i minskande grad av stillsamhet på kvällarna. Jag ser verkligen fram emot julaftonskvällen då alla gått hem och jag antingen får

1. Nysta Gustav till Hjärtehemligt. (Min plan är att färga rasket efteråt. Råsa som Färgkrafts Cyklamen.)
2. Fortsätta provstickningen inför Fair Isle 2005. (Fortfarande exakt 2 varv gjorda på provtuben.)
3. Släppa hjärnan fri och producera 1 styck HP-halsduk. Ska bara räkna ut vad Lauren Kent vill när hon skriver att "Kids' scarves, of course, should be smaller, depending on their age. I've found that a stripe width-to-height ratio of 2:1 to 2.5:1 looks about right." Verkar snabbast att fråga KM.

Det är här nu

Jag fick en postavi med den lovande avsändaren "Utlandet". Det var från Shetlandsöarna och det här låg i. I sanningens namn såg det ut som förskräckande mängder naturvitt och ljusgult, men mina åtgångsberäkningar ska nog stämma på något sätt tror jag kanske. KM luktade förtjust på garnet och konstaterade att det hade något ursprungligt över sig. Sedan kände han förskräckt på det och tyckte det stacks. "Det är ju före tvätt" sa jag tvärsäkert. Fortsättning följer.

Mixed grill

Nu har jag varit och klampat runt i en fårhage igen. Denna fårhage ligger i Tyresö och djuren där var sällskapliga och hungriga. (Jag hoppar över actionbilderna på suddiga jackor som hoppar undan åt olika håll.) På kvällen fick jag lyssna på HP6 och sticka Tröja Ribb, de där enormt många sista centimetrarna innan man får börja minska för ärmhålen. Låt mig säga att det finns kvar att sticka.

Idag fick jag Knitscene i postfacket. Det var ju inte riktigt den hit jag hoppats på - men hur ofta hittar man sådana i verkliga livet? Det jag blev gladast över var en sida med stickat hittat ute på stan, bland annat en komplett sjövild rosa kjol. Men de bilderna finns på hemsidan! (Alison Brookbanks Kylie Gusset heter hon med kjolen.) Knitscene ges ut av Interweave Press.

Fair Isle 2005:

Jag har ritat kryss på rutat papper, räknat varv per färg och mejlat med Jamieson & Smith. Beställningen på 32 nystan 2 ply jumperweight är klar att gå iväg. Jag ska bara sova på saken en gång till. Problemet är hur många säkerhetsnystan jag ska ha. Men tillräckligt många är svaret, jag vet. Och jag kommer att använda de spännande färgerna vit, blå, röd, gul och brun. Very Fair Isle. Ingen shading, ganska brutalt. Är det nu jag ska öva mig på tvåhandsfattningen?

Det här är en provlapp till Tweedie. Det var roligt att se vad som hände när summan av tre garner blev något helt annat. Man stickar ett varv var av tre olika färger, sedan ett varv med alla tre färgerna. Och bara rätstickning - min bästa kompis. Plaggets rätsida är slätstickningens avigsida. Vad jag ska göra nu är att skaffa skarpt cyklamen från Jamieson & Smith och sticka en provlapp med det och de två ljusare färgerna från det kit jag redan har. Förmodligen blir det inte lika bra som de färger Hanne F redan har stoppat ihop, men då har jag försökt i alla fall.

Med HP-kitet går det segt. Jag uppsökte nya garnaffären Karla 48 på Karlavägen 48, för de skulle enligt Garnstudio ha Garnstudio. Och alpaca hade de, men inte bästa Gryffindorfärgen. Annars var det mohair överallt. Överallt.

Fair Isle revisited

Beslutning! Här ska stickas Fair Isle. KM fick upp ögonen för halsduken på sid. 17 i Feitelson. Så nu är det en sådan tröja som gäller. Halsduken här bredvid har samma färgskala, så den får duga som illustration.

Fair Isle-förutsättningarna förbättras dramatiskt

Vissa dagar får jag mycket bättre post än andra dagar. Tänk att Frk Fröjd visste att det var Feitelson jag allra helst ville ha på önskelistan. Se där ett användningsområde för bloggen jag inte hade insett. Sprid dina innersta önskningar för världen och de skall besannas.

Snidares Fiskartröjor är ett inrop från Tradera. Mitt sluga bud lurade häcken av de andra intressenterna. MWAHAHA. Boken är MIN.

Det blev genast mycket lättare att diskutera Fair Isle-frågor med KM.

"Inte så fin. Inte så fin. Ful. Den kanske. Inte så fin." Så där kan vi hålla på hela semestern.

Nu ska jag tillbringa fredagkvällen hysteriskt rotande igenom garnlagret på jakt efter garn jag vill slippa som andra kan tänkas vilja ha - samtidigt som jag halsar de Stollibollis jag är värd efter Hell Week - samtidigt som jag tittar på Bolibompa.

Det bästa från alla världar.

Sukta - och så plopp

Sedan jag fick syn på det här hos 123knit.com har jag velat slå till. Men jag velade. För 450 kronor okynnesgarn - skulle jag verkligen? Var det inte en vanvittsaffärd? Jag velade så länge att Britt hade den goda smaken att importera rasket från Danmark. Och nu bor det här hos mig. 4 hekto Silk tweed (60% ull, 40% silke) som ska bli en sån här. Det är visst Rätstickning IGEN. Jag gillar det, och det blir mera.

Fair Isle-tänkandet har fått en bieffekt. Jag har legat och glott på Jamieson & Smiths färgkarta i timmar nu. Och då gick det lätt att bestämma sig för Diva-färger. Jag tror bestämt det blir grafitgrått och olivgrönt. Det låter vagt bekant men det måste bero på att det är finfina färger. Typ här. Och här.

Annars går det segt med Fair Isle 2005. Visst har Prinsen av Wales en Fair Isle på sig, men han är då rakt inte vare sig svår eller intellektuell, bara känd. Duger inte. Jag grubblar vidare på hur tröjan ska se ut. Klassisk eller min egen? Fast jag vet att det inte finns någon lime på J & S färgkarta tror jag ändå att det ska dyka upp en tott någonstans. För jag frågade KM vilken sorts tröja han ville ha och då sa han att mina färger var fina och att en riktig Fair Isle kanske inte var lika kul. (Vilken kille - han får bo kvar.) Och inte törs jag slå till på Feitelson förrän mitt honorar från Sticka dykt upp. Istället letade jag upp två verk av Alice Starmore i källaren på mitt jobb. Scandinavian knitwear var ingen höjdare direkt. På sant Mötley Crüe-maner har Starmore eller förlaget konsekvent infört lite slumpmässiga skandinaviska bokstäver i plaggens namn. En annars fin luseklänning får heta "Norskä". "Delsbö" kan man också sticka - men hur den ser ut får man inte veta. Bara vissa plagg har färgbilder. Bara vissa plagg har bild överhuvudtaget. I Fiskartröjor för hela familjen hittade jag Helenes Faroe. I övrigt flätor till höger och vänster.

Tillägg efter mer noggran bläddring i Scandinavian knitwear: Jo, men "Delsbö" finns visst på bild, men jag önskar att jag inte hittat den. Och vad värre är - jag hittade en "Halland" som återanvänder det kära nejlikemönstret från bl.a. Ovanåker. Men nu är det 80-tal, så Alice har stoppat dit axelvaddar, puffärmar, midjesnöre och allt detta i ljusblått och ljusgult. Argh.

Wittgenstein-looken är het i år

KM kom från sonens rum upprymd av sin nya idé. Han och sonen hade lekt med gosedjuren (vilket senast hände 2003 (våldsplastgubbar är ju så mycket roligare)) och då hade KM:s blickar fallit på ulliga gulliga nallen i den lilla Fair Islen.

KM: -Kan inte du sticka en Fair Isle-tröja till mig? Jag vill se ut som Wittgenstein!

Jag: -OK. Men du vet att det kan ta fem år, är det OK?

KM: -Ja - eller hade du tänkt skilja dig eller?

Jag: -Näe.

Så en kvart här och en kvart där denna dag i den oändliga raden av VAB-dagar har jag letat efter en bild på Ludwig Wittgenstein iförd Fair Isle-tröja. Sorry KM. Karln hade skjorta och kavaj varje dag i hela sitt liv. Det har du redan.

Men skit samma, det kanske inte var just Wittgenstein som var poängen, kanske Stig Dagerman går lika bra? Snabb koll i Ylle och bläck: ingen Fair Isle där heller. Färöiskt. Göran Tunström? Islandströja. Men vad är det här? Är det ingen som fattat exakt hur svår man kan se ut i en Fair Isle?

Den som hittar en bild på en schysst intellektuell person iförd Fair Isle-tröja får pris. Georg Henrik von Wright går bra. Jörn Donner? Woody Allen? Och när ni ändå håller på - jag tar emot böcker i ämnet Fair Isle också.