Stickigt

Att sticka långsamt

Jag tog mig häromveckan ur det svarta träsket och började provsticka till Venezia pullover. Det blev en rapport på höjden och därvid lär det stanna. Tack och hej Venezia! Färger var kul, shetlandsgarn är härligt, diagram är mums, men det där grälla i mitten var inte det snyggaste jag sett. (Mitt fel såklart. Ingen skugga på Eunny.) Men värst var mönstret, det var tålamodsprövande. Det går bara inte. Inte i år. Det ska ju vara roligt att sticka. Det ska vara OXO!

Lyckligtvis spottade Eunny ur sig en teaser på bloggen för lite sedan som fick mig att gå i spinn. Det är så klart att man kan sticka kroppsnära finjumprar men ändå lätträknat och lättstickat. Garnet har jag. Vanan har jag. Beskrivning att sno mått av har jag. A och O-artikel har jag. Miniräknare har jag. [Och symaskin har jag. Om det väntade scenariot skulle råka utspela sig ännu en gång.]

Och provlapp har jag. Ingen av dessa kombos har ännu funnit nåd i sin helhet, men nu sträckläser jag Sheila McGregors underbara punktdiagramsbok Traditional Fair Isle knitting och letar efter fina O:n över 17 varv där en enkel röd mittrand skulle göra sig finfint. Och det finns hopp.

Tid är en annan fråga. Låt mig återkomma.

Hur var det nu man gjorde

Jag kravlar mig så sakteliga tillbaka till stickverkligheten. Häromkvällen på SNB Stockholm gjorde jag stora framsteg på Turid till exempel. Nu är det excellent sömnad och en liten krage kvar. Excellent sömnad fick jag öva på på HV häromhelgen. Men jag är ytterst tveksam till om resultatet verkligen kan bli excellent i bomullsgarn.

Eftersom jag ännu inte har börjat provsticka till Venezia pullover passade jag på att köpa ytterligare en färg att testa med. Mörkt grön istället för mörkt blå. Kanske till påsk att jag kan ta mig så många timmar att provtuben kan bli av?

För mest är det ju den svarta trekanten som gäller. Jag älskar resultatet. Råsilke är Det för mig.

Och jag ska på stickstämma i augusti! Spinna och växtfärga ska jag göra, förutom allt det andra. Jag ser verkligen fram emot den dalska stämman.

The C word

Nej, Karin, jag är inte upptagen av mitt nya jobb. Jag är upptagen av att vänja mig vid mitt nya jobb. Och det horribla faktum att jag självmant sökt mig till ett jobb som innebär mindre sticktid. Jag menar  - hur tänkte jag? (Jag sög följaktligen inte fett på intervjuerna.)

Men visst, jag hinner flytta lite maskor alltsomoftast. Och jag har hunnit nysta allt garn till Eunnys Venezia pullover. Och ju mer jag tänker på den, desto mindre ska jag ändra. Nu är det nog bara ärmlängden kvar. Men för att börja provsticka behöver jag lite mer sammanhängande tid än den stund Life on Mars varar på söndagkvällen.

Jag stickar alltmer håglöst på Brier. Nu är det ärmarna och krage kvar. Jag har gjort jättetrånga hyfsat stiliga enradsknapphål på framstycket och jag fattar inte hur garnet ska räcka. Och då köpte jag ändå ett nystan extra den där dagen på Yll & tyll. Vilket svart hål försvinner allt mitt garn i? Elände.

För att muntra upp mig startade jag naturligt nog en ny stickning. Funkar alltid. Det är miniEllen som ska få en Turid från Gotland (Huskroken). Den här gången är det riktigt trevligt att sticka i bomullsgarn. Just här får man faktiskt använda st 4, det känns bra. Bakstycket består av en 27 x 27 cm kvadrat. Varför krångla till det mer än så?

Ah, men vänta, jag har gjort mer än så sen sist jag bloggade! Säkert två cm på min tvåändsvante. Check this out. Den blir grym. (Ursäkta, jag ser för mycket på Bobster/Amigo/andra påfrestande barnprogram för mellanstora barn.)

Och så spenderade jag en hel dag på HV häromhelgen med att sticka en (1) lapp i fjärilsmönster. Avskärmad i min egen lilla värld med en rapport över 14 varv utan diagram. Det tog hela dagen.

Och sist åkte jag till Amsterdam med jobbet! Mina garnefterforskningar i förväg ledde endast till De Afstap. Jag kände inget akut besöksbehov och noterade inte adressen. Men turligt nog hamnade jag där ändå under vår shoppingtur. Trevliga garnaffärer är alltid trevliga garnaffärer. Men vad kan man säga? Inte behöver man åka till Holland för att få tag i Rowan och Jaeger.

Påsen

Såna här syner kan jag inte få för många av.

Planer

Det stickas rätt flitigt på Brier just nu. Imorgon (nästa gång det blir fotoläge den här veckan) tänkte jag ta en bild på de just nu fyra grå korvarna som utgör projektet. Det borde bli väldigt illustrativt och grått. Man kan lugnt säga att Brier är bloggfientlig. Se här en grå nederkant. 8 cm grå rätstickning. Tack för att ni bryr er.

Så om jag köper garn till Venezia pullover borde det ju bli bloggfest istället. Planen är rätt så klar. Det blir ganska likt Eunnys originaljumper, fast jag byter ut det guldiga mot tegel + röd. Och har normallånga ärmar och jackar till den. Jag tror att färgerna kan funka i alla fall. Vad vet man innan man har provstickat?

Och när kan detta bli då? Blir det något projekt eller? Ja, jag tänkte så här att den dagen jag får veta att jag sög fett på intervjuerna, då får jag direkt gå och dränka mig i shetlandsgarn. Eller om jag får veta nåt annat samma dag, det borde ju också vara en akut anledning att springa till garnaffären och dela ut stålars. Uttänkt och klart. Handlingsplan är A och O.